Alltså när klarade ni ett spel utan att använda er av guider, kartor, Walkthroughs och annat som finns överallt på internet nu för tiden? Och då menar jag ett spel ni spelar för första gången.
När man va lite så va ju typ Nintendo magasinet och andra kompisar ända källan till tips och trix annars va det ju bara att rita egna kartor och testa sig fram.
Själv har jag den senaste tiden försökt att inte använda mig av nätet utan försöker spela som man gjorde back in the day (Laddar ner manualen till spelen men inte mer) och jag har ju märkt hur mycket mer man uppskattar spelen och hur mycket mer tillfredsställande det är att klara ett spel helt på egen hand. Sitter just nu med två spel som folk älskar att hata (Platoon & Mad max) och jag kan förstå att folk inte gillar dem men om man bara lägger lite tid på dem och ritar lite egna kartor och sånt så märker man att de faktiskt inte är riktigt så dåliga som folk tycker som spelar dem för första gången. Alltså när man va liten la man ju säkert flera hundra timmar på varje spel oavsett hur "dåliga" de än va eftersom man inte hade så många och inte fick spel allt för ofta medan man i dag har hur många som helst så gillar man inte ett spel vid första ögonkastet hoppar man snabbt vidare till nästa utan att ens ge det en chans.
Kanske bara jag som fått den uppfattningen efter att ha sett för många recessioner av unga nes spelare som är uppväxta med internet, färdiga guider, kartor och sånt.
När man va lite så va ju typ Nintendo magasinet och andra kompisar ända källan till tips och trix annars va det ju bara att rita egna kartor och testa sig fram.
Själv har jag den senaste tiden försökt att inte använda mig av nätet utan försöker spela som man gjorde back in the day (Laddar ner manualen till spelen men inte mer) och jag har ju märkt hur mycket mer man uppskattar spelen och hur mycket mer tillfredsställande det är att klara ett spel helt på egen hand. Sitter just nu med två spel som folk älskar att hata (Platoon & Mad max) och jag kan förstå att folk inte gillar dem men om man bara lägger lite tid på dem och ritar lite egna kartor och sånt så märker man att de faktiskt inte är riktigt så dåliga som folk tycker som spelar dem för första gången. Alltså när man va liten la man ju säkert flera hundra timmar på varje spel oavsett hur "dåliga" de än va eftersom man inte hade så många och inte fick spel allt för ofta medan man i dag har hur många som helst så gillar man inte ett spel vid första ögonkastet hoppar man snabbt vidare till nästa utan att ens ge det en chans.
Kanske bara jag som fått den uppfattningen efter att ha sett för många recessioner av unga nes spelare som är uppväxta med internet, färdiga guider, kartor och sånt.