Vi spelar Nes tillsammans | 008 Metroid

[RetroMask]

Haha, tror det blir den varningen för att det kan förekomma svordomar i chatten eller nåt. Jepp, det är jag som lirar och det gick bättre än väntat. Hade nog rätt tur när jag chansade vilken väg jag skulle gå många gånger. Fighten mot moderhjärnan gick fruktansvärt dåligt, tur jag hade gott om energitankar.

Metroid är ett jäkla kul spel som känns långt före sin tid. Det enda jag saknar är en karta, kan bli lite förvirrade när miljöerna är så lik varandra på många ställen.

Hur snabbt ska man klara det för att få bästa slutet förresten?

[Sonefors]

Under en timme tror jag.

[Veritasvincit]

Spelar som fan nästan var dag, dottern sitter mycket med så man får passa på när hon tröttnar

[ORANGE]

han aldrig spela något. men vilka spel blir det nu då ?

[Bucket]

Vi slutar inte spela Metroid innan den 5te Augusti?

[poppe]

Precis. Ska hinna spela det i veckan.

[poppe]

Här är mina tankar om Metroid. Jag hann inte spela så mycket den här omgången så det är en blandning av intryck från idag och minnena som barn.

-----

Metroid

Jag minns fortfarande chocken. En kompis som precis klarat Metroid ringde och berättade med falsettröst att Samus var en tjej! Det var långt innan idéer som "hen" var påtänkta och protagonister i spel var vid den här tiden nästan uteslutande muskliga män eller robotar (precis som idag?). I min värld var Samus Aran ursprungen en smidig robot. Nu i efterhand tycker jag att det var ett genidrag av Nintendo att inte skylta på spelkartongen med Samus kön.

Hursomhelst. Äventyret utspelar sig på planeten Zebes där prisjägaren Samus Aran har fått i uppdrag av galaktiska federationen att stoppa rymdpirater från att utnyttja kraften i Metroids (geléliknande varelser som lever på suga energien från sina offer).

För att avancera i spelet så gäller det att hitta nya föremål som uppdaterar Samus vapen och förmågor, något som är ett måste innan möten med några av spelvärldens klassiska bossar som Kraid och Ridley, och slutligen slutfienden Moderhjärnan (kanske det bästa namnet på en boss någonsin).

Metroid är uppbyggt som ett icke linjärt spel, det vill säga att man som spelare nöter en hel del av Samus sulor under allt irrandet i grottorna. Men spelet saknar en viktig beståndsdel, nämligen en karta, något som är en självklarhet i senare delar av serien. För att ha en sportig chans att avancera så var jag som barn tvungen att rita min egna karta i ett matteblock, där varje skärm representerade en ruta på pappret. Med den fick jag i alla fall ett hum om vilka delar som jag hade utforskat och vilka som fortfarande var en vit fläck på kartan. Charmigt kanske, men inte så smidigt.

Spelet har en speciell stämning som sätts redan vid titelskärmen. Metroid är inte inställsamt och glatt som merparten av nes-spelen. Och känslan som jag hade som barn sitter i även idag. Det här är ingen djävla lek. Metroid är på allvar.

[MoonCloud]

bra skrivet poppe!
tänkte börja spela Metroid ikväll när Orange kommer hem från jobbet .... bättre sent än aldrig!

[poppe]

Tack månmolnet!

[Sonefors]

MC: Du hade aldrig spelat det väl? Önskar att det var så för mig också, spelet är fantastiskt. Ett tips är dock att använda karta.

Poppe: Fantastiskt skrivet som vanligt. Jag länkade alla dina recensioner till recensions-tråden

[MoonCloud]

Sonefors: hmm du menar cheat'a?

[poppe]

Tack Sonefors det värmer.
Angående bristen på karta så tycker jag remaken till gba gör spelet mer rättvisa även om originalet var fantastiskt när det släpptes.

[Sonefors]

MC: Du behöver inte använda en karta som visar vart allt finns, bara en karta som visar världarna. Men lite fusk är det ju. Fast det räknas inte om det inte är någon som ser så du måste spela ensam.

[MoonCloud]

vi spelade lite Metroid idag. fick några powerups. sen tröttnade jag
bytte till Puzzle Bobble och spelade det mot varandra i nån timme istället
först till Saturn och sedan över till Dreamcast.. och så fastnade vi på DCn..
PowerStone, Mr Driller .... oj, nu vart klockan halv 4 ...

[Oregondanne]

Sällan har en promotionbild varit så träffsäker som den för NES. Ni vet, den som satt på konsolboxen där en hel familj sitter och spelar framför en liten tjock-tv. Det glöder både ur den och familjens ögon. De ser lyckliga ut. Lyckliga och samlade.

Och precis så var det med NES, säkerligen inte bara hemma hos mig. Då jag fick mitt NES julen 1988 var det inte bara min utan familjens - till en början i alla fall - glädje. Pappa som jobbade som redovisningskonsult tog fram ett tjockt block bokföringspapper och nedtecknade varenda resultat i Ice Climber, med varsin kolumn för honom själv, mamma och mig. Innan julhelgen var slut blev det även ett separat block för Rad Racer, som också låg under julgranen.

Ett par månader senare var det mammas födelsedag, och hon önskade sig Metroid. Vi hade hyrt det ett par veckor tidigare och hon blev fast direkt, fängslad längst in i Zebes dunklaste korridorer. Jag vet inte riktigt vad det var, för hon spelade det nästan aldrig själv. Men där jag satt i soffan i mitt rum - Nintendot hade flyttats dit nu - kunde hon inte för en sekund med sin blick släppa Samus odyssé genom bubbelvärldar, mörka hisschakt och oändliga klättringar uppför djupfrysta stenfiskar.

Då Fighting Golf är spelet jag alltid förknippar med pappa var Metroid mammas spel, och det är så jag alltid kommer att komma ihåg det.

En dag var min moster på besök och bland det första mamma gjorde var att dra in henne i mitt rum, slå på tv:n och visa Metroid. Hip Tanakas atmosfäriska musik tonsatte den minst lika atmosfäriska öppningsscenen. Moster satt mest som ett frågetecken, förstod inte alls vad som var så speciellt med spelet.

"Ser du inte? Fattar du inte?" frågade mamma.

Och hennes ögon lyste lika starka som på familjen i den där promotionbilden.

[Quvipp]

Trevlig text! Du borde söka jobb på levels retrodel, den hade blivit hundra gånger bättre med dina texter!
Om min mamna ändå haft minsta intresse av tv spel.. Dock får man ju ha konsollen själv

[Vippe]

Du skriver sparsamt Danne men varje text är värd att läsa =) Trevlig berättelse! Som alltid

[Oregondanne]

Tack så hemskt mycket, Quvipp och Vippe! Tyvärr är det hård konkurrens i LEVEL, så där lär jag aldrig få några texter publicerade. Men fantastiskt kul att få sådan här feedback här på nesdb. Det värmer!

Ja, som sagt var det någonting med NES som var speciellt. Nu spelar min mamma ingenting överhuvudtaget, och med pappa blir det på sin höjd en runda Wii Golf då jag besöker föräldrahemmet.

[Ufouria]

Verkligen trevlig och fängslande läsning! Imponerande att din mamma spelade! Min mamma var aldrig intresserad av spel. Pappa var inte intresserad av NES men hade flera varianter av Pong. Han köpte sig även en Gamecube när han var ~60 år.

Hur gammal var din mamma när hon spelade Metroid?

[Oregondanne]

Tack! Mamma måste ha varit 32 då. Lika gammal som jag är nu, alltså. Tiden går fort...

Coolt att din pappa köpte en GC när han var 60.

[Ufouria]

Så hon var ganska ung mao (två år yngre än mig). Då kan jag förstå att hon tyckte att Metroid var skoj Jag var sladd barn (11 och 14 år yngre än mina syskon) så mamma var strax över 40 när jag fick mitt NES. Hon hade iofs inte varit intresserad om hon varit 30 år heller

[Oregondanne]

Men faktum kvarstår: att köpa Gamecube vid 60 är jävligt coolt. (Tvivlar på att min pappa kommer köpa en PS4 då han fyller om några år...)