Varför gillar ni NES?

[rogerxy]

En väldigt bred fråga som är riktad till alla men jag är särskilt nyfiken på er yngre som tillkommit den senare tiden. En stor anledning till att de flesta här gillar NES skulle jag gissa på är att det har ett stort nostalgiskt värde. Men för er yngre som inte ens hade fötts när sista NES:et tillverkades så borde nostalgi rimligtvis inte vara en faktor? Så vad är det då?

För min del så är det som sagt stort nostalgiskt värde. NES:et var det jag växte upp med & spelade så fingrarna blödde i låg- och mellan-stadiet. & trots att det är så lång tid sedan så upptäcker jag ständigt nya saker till NES:et som är intressanta, & det är inte bara nya spel.

Mitt allmänna intresse för retrokonsoller (som alltid kan härledas till NES:et) har ju dock även gjort att jag upptäckt Atari & gänget, konsoller som jag på sin höjd spelade en handfull gånger på som barn.

Skriv gärna hur gamla ni är också. Jag är 82:a

[snickerboa]

Jag hade nes när jag var liten tillräckligt mycket förklaring.

[rogerxy]

Varför hade du det?
När du gick i låg/mellan-stadiet så borde väl Playstation/Playstation 2/Gamecube eller nåt varit ett mer givet konsollköp?

[Mango]

För min del hade jag en konsol som barn. Hade inte så många spel, Fester's quest, Castlevania II och nåt mer, men man lånade ju av kompisar osv. för att få spela det man ville Blev en hel del hyrda spel från videobutiken som vi bodde precis ovanför också. Anledningen till att jag fortfarande gillar NES är nog till stor del pga. det nostalgiska värdet, men även för att det finns så sjukt mycket bra spel till den! Till de nya konsolerna är ju 9 av 10 spel inte ens värda att spela (än mindre köpa), men till NES sväljer jag det mesta

Sen kom ju SNES, som också ligger mig varmt om hjärtat. Kan lugnt säga att det var den bästa julklapp jag nånsin fått

Edit: Jag är 87:a

[snickerboa]

Senare fick vi ett super nintendo då försvann nes, sen kom nintendo 64:an då försvann super nintendot. Sen kom Playstation och så vidare, man jag fastnade vid dom gamla konsoler.

[rogerxy]

Skriv gärna hur gamla ni är också förresten. Jag är 82:a

[Ufouria]

NES konsolen var den bästa födelsedagspresent jag någonsin fått. Har fått många andra fina grejer på födelsedagen (bl a cykel några gånger) men jag minns bara den gången jag fick mitt Action Set. Trodde inte jag skulle få det eftersom det ansågs mer vara en "kill-grej" med Tv-spel. Iaf så vet jag att jag tänkte så.

Nåja, OT, för mig är det av nostalgiska skäl (det känns tryggt) samt att jag gillar bäst 8-bitars grafik och NES spelen är överlägset roligast enligt mig. Det har delvist med nostalgiska skäl att göra men även pga att jag blir illamående av att spela nyare spel (även vissa SNES och MD spel kan jag inte spela för att jag blir yr och illamående).

[snickerboa]

95:a

[Skogur]

Jag hade ett Famicom när jag var 4-5, sedan gick det sönder och jag gick över n64. Gick aldrig över till Gamecube, gick tillbaka till SNES när jag fick det i julklapp. Jag gillade inte Gamecube av någon anledning. Som tur så när jag var 7-8 så skaffade min äldre bror ett nytt NES som jag kunde spela på, det var härligt att kunna spela Super Mario Bros. igen som var det första spelet jag spelat
Jag vet inte om det kan kallas nostalgi eller inte men tex. det var mycket mer lockande at spela SMB3 på nes än på SNES (Mario var så häftig när han hade eldblomma på NES ) så jag blev fast.
EDIT: 95:a

[rogerxy]

Låter som bara en slump att era föräldrar inte köpte er någon av de nya spelkonsollerna utan ett NES istället då?

[Skogur]

Min äldre bror var klubbmedlem på nintendo och hade alltid det senaste från dom
Det är bara så att dom gamla fortfarande fanns kvar, dom åkte ju inte direkt till tippen så fort nått nytt kom

[snickerboa]

Ja för min del iallafall. Dock så har jag haft nya konsoler med men sålt dom nu

[BelfegorC4]

Många yngre medlemmar fick säkert ärva ett NES av sina äldre syskon.
NES:et var den andra tv-spels konsollen som jag fick. Fastnade direkt för NES:et och spelet Super Mario Bros. I början när mina föräldrar köpte NES:et så stog det i all-rummet och på kvällarna kunde föräldrarna med några kompisar spela golf och duck hunt Grymt att göra så mot sina barn.

Nästan alla i min klass hade NES och vi bytte och lånade spel med varandra hela tiden. Slutade aldrig att spela NES:et även efter jag hade sålt mina spel. En kompis hade kvar sina spel men hade sålt sin enhet (fråga mig inte varför han sparade spelen) Så de spelen fick jag låna och kunde spela NES ända tills jag hittade Nesdb =)

Är en 82:a.

[WERY]

Mina föräldrar var tråkiga och förstod sig inte på spel så i början fick jag spela hos andra. Första spelupplevelsen var Amiga som jag spelade med Aigan. Första konsolen jag hade hemma var ett NES och det fick jag av en kompis som skaffat Snes.

NES, Snes och MD var ju dom man lirade mest på som liten. När jag började samla NES skrev jag ner en lista på spel jag kunde tänka mig ha till NES och där ingick många spel jag lirade som liten men även många spel som jag missat och upptäckt via emulatorn. Därför var det förenligt med att skaffa en USA enhet samma år och då var jag igång med samlandet på allvar. Samtidigt fick jag ut mer av det och behövde inte modda för att sedan få spela i slö hastighet och jag kom även åt ett större bibliotek med många bra spel som inte släpptes i Sverige. 88a

[Kveldulver]

Allt började med att jag spelade massvis med Amiga och NES hos mina kusiner och polare. Sedan en vacker dag fick jag mitt egna NES. Jag har väldigt svårt att minnas vilket år det var men skulle tippa på 91-92.

Det är två stora anledningar till att jag fortfarande spelar NES:
1. Nostalgi
2. Snabbt och lätt att få spelglädje till skillnad från många andra nutida spel där man måste kolla på film hela tiden när allt man vill är att spela.

84:a!

[0LD5K00L]

Ja, jag spelade det när jag var liten(även fast jag är 95:a) och nu spelar jag det igen. Jag hade inte så många spel då så det är ju de jag tänker skaffa nu, inte bara för nostalgi utan även för att spelen till NES är så oerhört roliga(enligt mig) . Jag har i princip samma åsikt gällandes nya spel som kveldulver nämnde ovan.

[Trooper]

Aaaah dags för gammelfarbror Trooper att förklara varför han gillar NES.

Det gör han inte, han har ett rödglödgat passionerat hat till NES! Skitkonsol från helvetet med en sanslös mängd dyngspel som han inte kan begripa att någon vid sina sinnens fulla bruk kan vilja spela!



Nejdå, så farligt är det inte men jag har inte alls samma nostalgiska kärlekskänslor för skiten som ni andra verkar ha. Jag började min "tv-spelskarriär" 1979-80 med en Pongklon (Radofin Tele-sports) med en hög inbyggda varianter (Tennis, Fotboll, Squash och Squash för två spelare), den svarta varianten ni kan se här. Efter det fick jag av en händelse en ZX81 av en släkting och därefter var det datorer för hela slanten, Spectravideo SVI728, Atari 130XE och sen en Atari 520STM innan jag gick över till PC. Hade jag inte fått ett NES och en trave spel av en polare som hittade det i en container hade jag antagligen aldrig haft ett, kan ju säga att när man sett utbudet av spel på Atari 8-bit och ST fanns det inte särskilt mycket som lockade bland NES spelen.....

Född 74.

[boone]

För att det är den överlägset bästa konsolen med skönast känsla!

Fick mitt första NES runt '88 tror jag, spel så som Kid Icarus, Balloon Fight och Faxanadu fick mig att spendera åtskilliga timmar framför tv:n. Minns inte när eller varför jag slutade/sålde det första NES:et jag hade, men för ca 2 år sedan så köpte jag ett på Tradera igen, och den gamla nostalgin infann sig snabbare än jag hann häva en 33cl cola. Nuförtiden står det en hel hylla med diverse konsoller, spel och tillbehör som jag börjat samla på mig, och mer ska det bli! (Se gärna min köp-tråd via länken under :-))

Mitt mest fantastiska stolta ögonblick under nintendotiden var då jag fick in en fråga om "Hur jag tar mig igenom dimlandet" i Faxanadu i ett nummer av nintendomagasinet, runt '92-93 tror jag det var.

Född '78

[Simon_ifrån_Delsbo]

Jag är 94:a och jag växte mer eller mindre upp med NES, med tanke på att jag hade Famiclones ända tills jag skaffade "The real deal" 2007.

[Lakanman]

Nostalgin och musiken i spelen.

[Early90s]

Därför att jag glorifierar min barndom, på gott och ont. Född 1988.

[Gooner]

Det nostalgiska är det första jag kommer att tänka på.. Sen tycker jag att spelglädjen och musiken är ljusår bättre än vad de nya konsollerna kan erbjuda. Jag minns när jag var en liten grabb och brukade följa med morsan till Rosa huset (fd. godis/VHS butik i Älvängen) på lördagarna och köpa godis och hyra spel!

Jag är född 1986

[kgoster]

kommer ff i håg den där sommar 1988 när vi fick ett nytt nes av föräldrarna. Ice climber va det vi spelade på 1 svart vit tv . Sen under hösten köpte ytterligare spel varav vissa ff är kvar i min ägo så som neset som fungerar fel fritt 22 år på nacken

är en 82a

[smid]

NES är en del av barndomen, jag fick mitt julen 1990.

Är 85a

[andersb80]

Alltså, om man ska var ärlig så giller jag inte NES för spelen i sig längre. Med en handfull undantag så har flesta spel blivit rejält utdaterade och jag finner PS3 (till viss del även Wii) spel betydligt roligare och intressanta. Jag har en powerpak med typ alla spel som finns känns det som men den används väldigt sällan...

Däremot gillar jag NES för själva samlargrejen. Spelen är riktigt läckra vad gäller box-art, manualer etc. Sedan allt runt omkring som tex detta forum som gör samlandet väldigt levande. Det är även kul att spelen är värda en del och att man vet om att det man samlar på kommer forsätta vara samlarobjekt och förmodligen öka i värde. Typ när man sitter där som pensionär med en låda NES spel i nyskick :-)

[Stonkish]

Fick mitt första TV-spel som då var ett Nintendo NES 1990. då var jag 7 år gammal. Kassetten som medföljde var ett Super Mario Bros med Duck Hunt, inklusive en Orange Zapper och 2 handkontroller så det var nog ett Nintendo Action Set farsan köpte vid den tidpunkten. Sen kom spel som Castlevania, Track & Field 2, Bionic Commando, Ice Climber, Turtles som i och för sig ett "piece of shit" men man lirade det så ofta man kunde även om man inte kom så långt på de. Spelade en hel del NES hemma hos kompisar som också hade NES vid den tiden. Kom ihåg att man kunde sitta uppe hela nätter hos polarna och spela tills solen gick upp igen utan ett dugg sömn. Var en väldigt rolig tid i ens liv som man saknar, så mig är nog värdet väldigt nostalgiskt och sentimentalt om mjag ska uttrtycka det så. Det påminner mig om bland annat den bästa tiden i mitt liv.

[Andreas No 1]

Min första "kärlek" inom spelvärlden, därefter Atari 520 STFM... Men NES är något speciellt, sedan är det ju en kul grej att farsan gick i samma klass som Owe Bergsten och Lars-Göran "Larsa" Larsson i Kungsbacka. Började samla 2001, innan dess hade jag aldrig nåt eget nintendo utan lånade av en granne varje månad, därefter SNES som också är en grym konsol med många fantastiska spel (DKC, CV4, SMW, SMAS, SMW 2, SPO, UN Squadron, Castlevania - Dracula´s Kiss, Super Metroid, P&R m.fl.)

Är född 1981 och är en del av Generation NES.

[WERY]

Många samlare som är 81or. Men oxå imponerande att din pappa gick i samma klass som Owe

[Andreas No 1]

Ja, vi växte ju upp på riktigt med NES, till skillnad från dagens ungdomar som lirade kloner, emulatorer etc. Om ens det! De är ju grafikskadade...

Det kan inte vara särskilt många samlare som är har en far/mor som gick i skolan med Owe/Larsa direkt. Coolt hursom, även om de inte har någon som helst kontakt idag.

[Hullofella]

Det var något visst som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Det fanns inte heller så mycket att jämföra med och för mig var tv-spel något nytt och spännande. De flesta jag kände skaffade ett Nintendo, så det var även praktiskt att låna spel.
Jag slutade egentligen aldrig spela på det, även om PC-spel senare kom att ta överhanden. Det är först på senare år som jag kommit att intressera mig för moderna tv-spel igen.

Varför jag gillar NES idag:
Enkelheten, den renodlade spelglädjen. Musiken! De hade inte möjlighet att överlasta spelen med en massa onödig brôte. Samtidigt spelar jag xbox360 och wii idag, men jag har inte alls samma relation till dem. Det känns lite högtidligt när jag sätter mig ner i soffan och stoppar in en kassett, gärna tillsammans med någon. Tradera har gjort det möjligt att få tag i många spel jag missade. Många spel är också väldigt svåra, så man blir glad när man klarar av dem.
Sedan är Nintendot för mig en länk till det förflutna, en symbol för en bekymmerslös tillvaro. När en av mina närmaste vänner dog för ett par år sedan så fick nintendospelandet en extra dimension, eftersom vi hållit på med det så mycket när vi var yngre, så väcker det många minnen.


Jag är född '83.