Jag funderar ibland på saker... 
Denna fråga riktar sej till er som, liksom jag, spelar NES-spelen & inte bara samlar dem.
Vilken är den egentliga anledningen till att ni spelar? Är det för att spelen är bra eller är det av nostalgiska skäl att man känner sej som barn igen? Kombination?
För mej är det helt klart en kombination. Jag hade förmodligen inte spelat NES idag om jag inte gjort det som barn. Det är många fina minnen som dyker upp när man kör ett gammalt spel & man har också lite chansen att drömma sej bort lite från den tråkiga vardagen.
Sedan finns också det faktum att jag nästan aldrig spelar nya spel nu för tiden. Jag tycker helt enkelt att släpps så otroligt mycket dynga som fokuserar sej på helt fel saker. Många spel idag har "grym grafik" som enda försäljningsargument & det räcker uppenbarligen för många.
De äldre spelen (inbillar jag mej) handlade mer om att ha en bra & väl genomförd spelidé.
(lite OT)
Man vågade dessutom ta ut svängarna & experimentera mer förr eftersom det inte rörde sej om lika stora pengar då. Idag kör de flesta spelföretag på säkra kort som de vet säljer, istället för att försöka göra något unikt & roligt.
Nintendo vågade ju detta. De stod ju nästan & föll med WII:n, men vågade göra något nytt, & vann.
För att citera Tobias Bjarneby efter han kommit hem från en mässa - "Sony annonserade att de skulle släppa PS3 med 20GB större hårddiskar. Samtidigt meddelade Nintendo att man nu ska kunna spela WII med fötterna".
Det är detta som gör att jag älskar, & alltid har älskat, Nintendo.
Denna fråga riktar sej till er som, liksom jag, spelar NES-spelen & inte bara samlar dem.
Vilken är den egentliga anledningen till att ni spelar? Är det för att spelen är bra eller är det av nostalgiska skäl att man känner sej som barn igen? Kombination?
För mej är det helt klart en kombination. Jag hade förmodligen inte spelat NES idag om jag inte gjort det som barn. Det är många fina minnen som dyker upp när man kör ett gammalt spel & man har också lite chansen att drömma sej bort lite från den tråkiga vardagen.
Sedan finns också det faktum att jag nästan aldrig spelar nya spel nu för tiden. Jag tycker helt enkelt att släpps så otroligt mycket dynga som fokuserar sej på helt fel saker. Många spel idag har "grym grafik" som enda försäljningsargument & det räcker uppenbarligen för många.
De äldre spelen (inbillar jag mej) handlade mer om att ha en bra & väl genomförd spelidé.
(lite OT)
Man vågade dessutom ta ut svängarna & experimentera mer förr eftersom det inte rörde sej om lika stora pengar då. Idag kör de flesta spelföretag på säkra kort som de vet säljer, istället för att försöka göra något unikt & roligt.
Nintendo vågade ju detta. De stod ju nästan & föll med WII:n, men vågade göra något nytt, & vann.
För att citera Tobias Bjarneby efter han kommit hem från en mässa - "Sony annonserade att de skulle släppa PS3 med 20GB större hårddiskar. Samtidigt meddelade Nintendo att man nu ska kunna spela WII med fötterna".
Det är detta som gör att jag älskar, & alltid har älskat, Nintendo.
Dock skulle de nog inte köpa några spel själva och jag har bara typ 4 personer i min umgängeskrets som fortfarande har kvar NES. Så det är inga direkt samlare vi talar om, men ALLA vill spela NES och SNES, så jag är inte ensam. Tror aldrig att retrotänket varit större än nu (iaf vad det gäller NES/SNES) p.g.a alla gamla ägare nu blivit vuxna och har råd att köpa tillbaka sina barndomsspel och konsoller.
