elektronhjarnan wrote:Det där Super Mario Bros. var ju rätt skumt också. En mörk historia om en drogmissbrukande rörmokare (givet arbetarklasspatos och en tydligt marxistiskt färgad kritik av ett varufetischistiskt konsumtionssamhälle) som strider mot sina inre demoner, manifesterade som en gigantisk eldsprutande ödla - en välkänd symbol för död och återuppståndelse i många kulturer. Och huvupersonen Mario kämpar om en kvinna (eller kanske den feminina delen av sig själv) tillsammans med sin mörka spegelbild Luigi, två aspekter av samma personlighet, en dissociativ metafor för personlighetsklyvning. Spelet är fullt av underliga anspelningar; uppenbarligen symboliserar de ständigt återkommande rören skräcken för vaginan som leder till en hotfull och skrämmande plats - det underjordiska, oåtkomliga, essentiellt kvinnliga. Men i slutet av varje nivå återupprättas den manliga hegemonin genom att Mario lustfyllt glider ner längs en gigantisk fallos; ett tydligt homoerotiskt symbolspråk. Är timingen rätt kulminerar alltihop i praktfulla fyrverkerier som ju är en ofta använd omskrivning för sexuellt klimax.Haha det var kanske en av dom mest intressanta och roliga tolkningarna av SMB jag hört
Du borde gå ut med den mer offentligt
Kan bli en storsäljare 
Brother of Bros
](https://www.sndb.se/images/smilies/eusa_wall.gif "Brick wall"){kind=small}
)
