Andreas No 1 wrote:Vill du skrika är nog T2 perfekt! Vet inte om Die Hard till NES har någon charm alls faktiskt!
Eftersom du kan spela NTSC-lir finns det väldigt många tips, här är några snabba: Codename Viper (Rolling Thunder-klon), Rolling Thunder, Karnov, Strider. Är på jobbet som jag vet inte mer vad jag har i hyllorna vad det gäller Rev-A, men jag vet att det finns fler grymma plattformare där.
Är övertygad om att du kommer att gilla alla tre! Low Gangsta Man och Monster in my Pocket är sjukt underskattade enligt mig. Finfina spel! Och Noah är en fin lite udda Konami-pärla. 
Tack så mycket för alla tips! Jag har faktiskt spelat Codename Viper litegrann. Började med svårighetsgraden hard men det kändes galet svårt, iaf när aldrig hade spelat det. Tror jag kom till 4e banan på normal men upptäckte i slutet att man kunde gömma sig bakom dörrarna, trodde man bara kunde öppna dörren sen blev man utslängd mitt i allt kaos utanför

Karnov har jag bara testat lite snabbt och det kändes svårt. Ska lira det igen nångång.
Ska köpa mig en everdrive så det blir smidigare om man vill spela nåt. Blev sjukt sugen på testa Dragon's Lair på både PAL och NTSC nu:)
Det jag kört under helgen blev nåt som ingen hade tipsat om. Jag är absolut inget Star Wars fan (har inte ens sett filmerna) men jag spelade det här när jag var liten och kom ingenstans så jag tänkte det var dags igen.
Jag kan beskriva det med 2 ord, unikt och sadistiskt. Sällan jag varit med om ett NES-spel som innehåller så många genres. Spelat började nästan som ett öppet äventyrsspel, man åker runt i olika grottor i en öken utan att veta vad man egentligen söker. Men efter den delen är spelet helt linjärt. Vad man inte blir informerad av är att man ska samla sköldar i grottorna (8st är max) för att ens ha en chans på senare banor när man kör omkring med rymdskeppet. Så skulle du bara att samlat 4 sköldar i början av spelet så kommer senare banor det blir näst intill omöjligt att klara.
Det här spelet var inget man kunde stressa igenom. Varje gång du tog dig till ett nytt parti fick man mer eller mindre krypa fram för att vara beredd på vad som skulle hända. Spelet innehöll många helt vansinniga plattformssektioner. Gubben är inte som att kontrollera Mario direkt utan man måste hela tiden få upp farten lite innan man kan göra ett vettigt hopp. Jag tycker dock den mekaniken funkade rätt bra när man väl blev van med den, så jag skulle ändå säga att Star Wars har rätt tajt kontroll.
Ett exempel på hur sadistiskt det här spelet kan vara. I slutet på den sista plattformsbanan (dog äckligt många liv på den innan jag lärde mig alla hopp) ligger det ett extraliv mitt framför ett fiende som man inte kan döda. När du passerat det där partiet är banan över. Eftersom det är begränsat antal continues så plockar man gärna åt sig ett extraliv än fast det finns en risk man kommer dö där. Banan efter ska man köra rymdskeppet igen och dör du här förlorar du inget liv, utan du förlorar alla liv på en gång! Jag tror det är väldigt få personer som klarade rymdbanan på första försöket så det där extralivet är helt meningslöst. Jag ser framför hur utvecklarna av spelet log och sa när de placerade det där extralivet "låt oss hälla lite syra i ditt öppna sår din jävla idiot hehehe".
Svårt spel som sagt, jag var säkert sämst, tog mig 10 timmar att klara. Jag har fått svära, rita kartor och blivit riktigt glatt överraskad många gånger. Jag gillart! Bara en sån grej som att man har 10 continues? Finns det nåt annan NES-spel man har mer än 5 st när det är begränsat? Sen såna här små mysiga detaljer som när man byter karaktär så ändras musiken, typ som i Little Samson
